Försäkringskassan ansåg att eftersom inte alla arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder gick att genomföra så fanns det möjlighet kvar att mannen kunde arbeta med något anpassat. Kammarrätten gör en motsatt bedömning och beaktar tidigare uppburen aktivitetsersättning och ett konstant tillstånd under längre tid och ger mannen rätt till hel sjukersättning. Fortsätt läsa
Den 36-åriga mannen hade en medfödd intellektuell utvecklingsstörning samt flera andra funktionsnedsättningar vilket medförde att han aldrig varit arbetsför. Försäkringskassan avslog hans ansökan om sjukersättning på grund av att alla rehabiliteringsåtgärder inte var prövade och förvaltningsrätten anslöt sig till Försäkringskassans resonemang. Kammarrätten anser nu sammantaget att underlaget räcker till att visa att mannen har rätt till hel sjukersättning. Fortsätt läsa
Såväl Försäkringskassan som förvaltningsrätten ansåg att arbetsförmågans nedsättning inte var bestående. Kammarrätten gör nu bedömningen att ytterligare rehabilitering inte leder till att aktivitetsförmågan kan förbättras på sikt, varför den försäkrade har rätt till hel sjukersättning. Fortsätt läsa
Försäkringskassan beslutade att avslå ansökan om sjukersättning. Detta trots att läkaren bedömt arbetsförmågan som stadigvarande nedsatt i alla arbeten. Med hjälp av Myndighetsjuridik AB överklagades Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten som gav bifall. Försäkringskassan valde att överklaga domen till kammarrätten, som likt förvaltningsrätten ansåg att Försäkringskassan gjort en felaktig bedömning. Fortsätt läsa
Trots att såväl vården som Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare bedömt att någon förbättring i tillståndet inte var möjlig inom överskådlig tid, beslutade handläggaren ändå att avslå ansökan. I beslutet angavs att den enskilde skulle kunna utföra något annat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Med hjälp av Myndighetsjuridik överklagades beslutet till förvaltningsrätten, som valde att instämma i Försäkringskassans bedömning. Kammarrätten undanröjde dock underinstansernas beslut och förklarade att arbetsförmågan var stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom. Fortsätt läsa
Enligt kammarrätten handlande den pågående rehabiliteringen om att kunna bibehålla nuvarande funktionsförmåga, inte att arbetsförmågan på sikt kan förbättras. Kammarrätten poängterar att en verklighetsbaserad bedömning måste göras. Därutöver måste det beaktas om den försäkrade under längre tid varit borta från arbetsmarknaden. Fortsätt läsa
Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och beviljar hel sjukersättning för person med utvecklingsstörning Fortsätt läsa
Kammarrätten beviljar hel sjukersättning till sökande på åttaårings intellektuell nivå Fortsätt läsa